Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa Adilsvägen
Adils var en kung på 500-talet
av ynglingaätten. Enligt den fornnordiska
dikten Ynglingatal var Adils son till Ottar
Vendelkråka och gift med den sköna
drottning Yrsa. Han anses ha varit en såväl
krigisk som svekfull sveakonung, som i strid
på Vänerns is dödade sin farbror kung Ale.
Adils är enligt vissa forskare gravlagd i
Torshögen i Gamla Uppsala.
Anundsvägen
1. Bröt-Anund, sagokung av Ynglingaätten.
Snorre berättar att Anund lät röja mark och
bygga vägar. I fornsvenskan var bröt lika
med väg. Han anses vara far till Ingjald
Illråde. Vissa forskare anser Anund var en
historisk person, som levde på 1600-talet
och är begravd i Anundshögen, som är en
gravhög på Badelundaåsen inom Västerås
kommun. 2. Anund regerade på 800-talet,
troligen som
samkonung hos sin bror Björn. nligt den
tyske biskopen Rimbert fördrevs Anund men
sökte med dansk hjälp återta riket genom
ett angrepp på Birka. 3. Anund Jakob, son till Olof Skötkonung,
regerade under förra hälften av 1100-talet.
Anund bistod den norske konungen Olav Haraldsson i dennes kamp
mot Knut den
store av Danmark-England, men båda led
nederlag vid Helgeån år 1025 eller 1026.
När Olav förgäves sökte återvinna
Norga i
slaget vid Stilastad år 1030, hjälpte Anund
honom med en styrka.
Kristendomen gjorde framsteg under Anunds
tid. Han omtalas inte efter 1047.
Asmundsvägen Om Samund Kåresson som givit namn åt
Asmundsvägen berättas endast att han var en
uppländsk runristare som levde på 1100-talet.
B Badelundavägen Badelundavägen har fått sitt namn efter
Badelundaåsen, som ligger inom Västerås
stad. På åsen finns en gravhög som kallas
Anundshögen. Den är en av de allra största
i Norden, med en diameter på 60 meter och
en höjd av 14 meter.
Beckombergavägen Beckombergavägen har helt naturligt fått
sitt
namn Beckomberga, den plats till vilken den
leder.
Bergslagsvägen Leder ju till Bergslagen via E18. Bergslagen
kallas det malmförande område i västra och
norra Västmanland, södra Dalarna och östra
Värmland.
Bolmsövägen Bolmsövägen torde ha fått sitt namn
efter en ö
i sjön Bolmen, Bolmsö .Den ligger i församling
med samma namn i Unnaryds kommun i
Jönköpings kommun.
Brennervägen Brennervägen har fått sitt namn efter
Elias
Brenner, som föddes i Finland 1647 och avled
1717. Han var en berömd miniatyrmålare och
kopparstickare, som belönades med att kallas
till hovminiatör 1677 och adlades 1712. Han var
också fornforskare.
Bällstavägen Bällstavägen har fått sitt namn efter
stadsdelen
Bällsta.
C Cederströmsvägen Cederström är ett mycket känt namn
ur den svenska historien. Ätten adlades 1684 och härstammar
från biskopen i Västerås Carl
Carlsson. Ätten erhöll 1819 grevlig värdighet:
Uppslags-böckerna upptar många Cederströmare.
Mest känd är väl konstnären Gustaf Cederström
som målade den berömda tavlan "Karl XII likfärd".
Det är svårt att veta varför vår väg
heter Cederströmsvägen. Vill man hitta en Cederström
som kan åsyftas vi namngivningen så stannar
man inför Hjalmar Cederström. Han föddes 1890
och gick bort 1853. Han var byggnadsingenjör
och bl.a. chefsarkitekt för Södersjukhuset i Stockholm.
Kanske han hedrades med ett väg-namn i Norra Ängby
på 1930-talet!efter
D Danavägen Danáer var Homeros namn på grekerna
i motsats
till trojaerna. Det var också en betäckning på
invånarna i Argos., efter grundläggaren Danaos. Denna
kung hade femtio döttrar, som han tvingade till giftermål.
Men under bröllopsnatten dödade de sina män,
allihop, och till straff fick kvinnorna bära vatten i underjorden
i sönderslagna krukor och
fylla ett bottenlöst kärl, danaidernas såll.
Så illa
kan det ju aldrig gå om man bor på Danavägen.
Inte heller behöver de boende på Danavägen
riskera att få någon extra skatt, en s.k. Danagäld,
en engelsk skatt som togs upp år 991 av Etekred II
och som skulle användas för att friköpa England
från vikingarna. På Danaholmen, numera dansk, löste
den svenska och den dansk kungen en gränstvist i mitten
av 1100-talet enligt en uppteckning i Västgötalagen.
Dybecksvägen Våra uppslagsböcker upptar bara en Dybeck.
Det var Richard Dybeck. Släkten Dybeck har sitt ursprung
från Heds socken i Västmanland och är känd
sedan 1600-talet. Richard Dybeck föddes 1811 och dog 1877.
Han var fornforskare och folklorist och ägnade sig åt
upptecknandet av runinskrifter. Han upptecknade gamla sedvänjor,
sägner och folkmelodier som han publicerade i
sin tidskrift Runa. Till egenhändigt upptecknade folkmelodier
skrev han text till "Du gamla, du fria" och "Mandom,
mod och morske män".
F Franklandsvägen Frankland
finns inte i uppslagsboken men torde
vara en försvenskning
av Frankiska riket, som Klodvig, frankernas konung, grundlade
i Gallien. Han övergick år 496 till kristendomen.
Genom fördraget i Verdun 843 upplöstes riket i öst-
och västfrankiska rikena. Frankiska är ett germanskt
språk som de frankiska stammarna talade under folkvandringstiden.
Frislandsvägen Frislandsvägen
för naturligtvis tanken till Frisiska öarna, en ökedja
i Nordsjön, från Nordholland till Blåvads Huk
på Jylland. De är av ganska sent datum och har bildats
av dyner och strandvallar. Öarna tillhör Nederländerna,
Tyskland och Danmark. Genom ebb kan öarna nås landvägen.
H Hadorphsvägen Hadorphsvägen
döptes 1931 och tillhör kategori nordisk forntid och
fornforskning. Namnet kommer efter Johan Hadorph som föddes
1630 och dog
1693. Han var riksantikvarie och initiativtagare till "Rannsakningar
efter antikviteter". Han anses
vara Sveriges förste arkeolog och företog på
1680-talet den första vetenskapliga undersökningenpå
Björkö. Johan Hadorph visade vägen till en realistisk
historiebeskrivning genom sina urkunds-publikationer. Hans fornsamlingar
lade grunden till Statens historiska museum.
Hedebyvägen Hedebyvägen
har också anknytning till nordisk forntid. Hur svenskt
namnet än lyder så finns det också ett Hedeby
i Schleswig, en av de viktiga vikingatida handelsplatserna.
En mäktig stadsvall och en forntida borg markerar ännu
stadens läge. Hedeby var på 900-talet en svensk koloni.
Här gick handelsleden mellan Birka och Nederländerna.
Men omkring 1000 förstördes den av Sven Tveskägg.
Hildebrandsvägen Hildebrandvägen tycks vara döpt efter minst
två Hildebrandare: Bror Emil Hildebrand född 1806,
död 1884, var riksantikvarie och den egentliga skaparen
av Statens historiska museum.
Hans Hildebrand föddes 1842 och dog 1913 och
var även han riksantikvarie. Bror Emil H. var sekreterare
i Svenska akademin 1881 - 83. Hans son Hans var också
ledamot av Svenska akademien och lade grunden till det medeltidsarkeologiska
studiet i Sverige. Många släktingar Hildebrand har
fortsatt med den historiska forskningen.
Hirdvägen Hirdvägen har också anknytning till nordisk
forntid, eftersom hird var det fornordiska namnet på de
män som omgav konung eller storman, alltså deras
livvakter. En norsk man vid namn Quisling använde benämningen
hird på sin nazipolitiska armé i Norge 1940 - 45.
Holmgårdsvägen Holmgårdsvägen har även med nordisk forntid att göra. Holmgård var den nordiska beteckningen på den i vikingafärdernas historia viktiga
handels-stationen Novgorod i Ryssland, som med sitt angränsande
område bildade ett rike. Holmgård var varjagernas
första huvudort och under 1200- och 1300-talen Östeuropas
främsta handelsstad. Den underkuvades 1448 av Moskva.
Början
av sommaren 6/6 - 03. ____________
Foto: Henrik Prüzelius
Gläntan, 100 m från Bällstavägen 5/6 - 03.
____________ Foto: Henrik Prüzelius
Odlingslotter. 6/6 - 03. ____________
Foto: Henrik Prüzelius
Kyrksjön 18/6 - 03. ____________
Foto: Henrik Prüzelius
Kyrksjön 17/10 - 03. ____________
Foto: Henrik Prüzelius
En skall bort...(9/5
- 2004)._____Foto:
Henrik Prüzelius
Ogräsets
sång
Vi
är ju bara ogräs, vi,
och kan aldrig annat bli,
men morska sjunger vi ändå.
Hör nu bara på!
Ja, hör nu bara på!
Med
spett och spjut man hackar oss,
med stora spadar nackar oss.
man rycker, sliter, drar och slår
både höst och vår.
Ja, både höst och vår.
Men
hur de slår och motar oss,
på nytt vi likväl rotar oss
och lyfter käckt mot solen opp
både blad och knopp.
Ja, både blad och knopp.
Ej minsta köld fördraga ni,
och bränner solen, klaga ni.
vi ogräs lika morska stå.
vi mår bra ändå.
Ja, vi mår bra ändå.
Åt
all er jämmer skrattar vi,
och från ert goda snattar vi.
vi kan ju aldrig bättre bli.
vi är ogräs, vi.
Ja, vi är ogräs vi.
(Beskow, E. & Siegvald, H. 1958. Nu skall vi sjunga
II. Andra skolåret. Stockholm)
Nya dimensioner
En sång från "Nu skall vi sjunga". Första
gången jag och många med mig hörde den var
med gruppen Dag Vag. Den var med på deras debutalbum från
1979. Låten får dessutom en helt ny dimension när
ett rockband gör den. Dag Vag var väl dessutom och
nosade lite på punken.