Men hur de slår och motar oss,
på nytt vi likväl rotar oss
och lyfter käckt mot solen opp
både blad och knopp.
Ja, både blad och knopp.
Ej minsta köld fördraga ni,
och bränner solen, klaga ni.
vi ogräs lika morska stå.
vi mår bra ändå.
Ja, vi mår bra ändå.
Åt all er jämmer skrattar vi,
och från ert goda snattar vi.
vi kan ju aldrig bättre bli.
vi är ogräs, vi.
Ja, vi är ogräs vi.
(Beskow, E. & Siegvald, H. 1958. Vill Du läsa? II. Andra skolåret. Stockholm)